(men du sover ju, du hör ju inte pĺ).
(men du sover ju, du hör ju inte pĺ, men du sover ju)

”dom mĺste lära sig gĺ”, det e vad folk säger när det e vi tvĺ.
Vi mĺste härifrĺn, den här stan drar ner oss till botten av ĺn.

Och dekadensen e hĺrd, alla mina vänner har gett upp sömn.
Och dekadens e sĺ svĺrt, och jag har aldrig fĺngat en enda dröm.
Och jag stĺr framför spegeln, jag vill förändra allt och allt som jag ser i den.
Du har vart ute i världen i flera ĺr, när jag stanna pĺ mitt rum och sĺg dagarna gĺ.

Uppsnärjd i det blĺ.

Prinsessan eva, i nylackerade skor.
Hon e min vän, lever och hänger mig för kärleken.
Var inte sĺ högtidlig, du med din dramatik och stesolid.
Men en dag kommer jag och du, verkligen bli gamla.
Men jag älskar dig nu.

Jag har aldrig sett nĺn sĺ, uppsnärjd i det blĺ. (wooooh)

Men eva, eva.
Eva, eva.
Vi mĺste börja leva.

(waoh!)