Bygden stĺr stilla, en stjärklar natt ...
en eld fjärran skĺdas, ty de närmar sig ...
fram rider trollens kung
med vargbroder ut pĺ jakt
allt levade flyr, fä och frände
blodet skall dranka denna ensliga trakt

utav mörket i sin evika sal,
han ger sig ut, en törst att släcka
gär skyndas de fram pĺ krokiga ben,
flera liv att tas, hundra ben att knäcka
trollherrens sällskap river sig fram,
genom dyster skog och fruset fjäll
de dräper vad de ser och finner allt gömt,
huvudens snart pryder deras heliga häll
sĺ stĺr trackten dyster och mörk, solen stiger inget liv att skĺda underjorden firas en lyckad jakt, sedan igen sekler tystnad rĺda ...
(ve dig människa du inkärktar här, snart trollen dig till hällen bär ...)