Enligt ryktena som gick sĺ skulle vi inte varit där.
för döda talar inte, men vi var där jag svär .
vi mutade in ett stycke land och gjorde det till vĺrt.
vi hade egna lagar och ett eget sprĺk.
Vi klädde oss till narrar, vi var inte till lags.
om nĺgon spottade pĺ oss sĺ spottade vi tillbaks.
tillsammans blev vi starka ja tillsammans blev vi vi.
vi rätade pĺ ryggarna i vĺr egen monarki.
För det var vi som inte passa in eller platsade i nĺgot lag.
det var vi som fann varandra där ingen ställde krav.
där vände vi pĺ hierarkin och skrattade ĺt allt.
och bänkarna blev tronerna när narrarna fick kronorna.
sĺ buga dig ĺt kungarna af stan.
Vissa tittade upp pĺ oss och andra tittade ner.
men vi hade varandra sĺ vad brydde vi oss om det.
för deras det blev vĺrat och nĺgra fĺ blev fler.
och har man bara vänner vad behöver man ha mer.
Men tiden den flöt pĺ och dom böt gräset ut mot sten och när vi vände vĺra ryggar
tog dom bort parkbänkarna med. men jag blir inte sne för det för jag tog med mig
mycket mer för jag kommer aldrig mer att bara ställa mig bredvid.
Ja tiden gick och vi försvann, försvann ĺt olika hĺll.
vissa dom har kottar nu och andra spelar golf.
och fastän bänkarna är borta flyter vattnet liksom pĺ.
och nya kungar kommer där andra kungar gĺr.
För alla passar inte in eller platsar i nĺgot lag.
se till att finn varandra där ingen ställer krav.
där skrattar ni ĺt hierarkin där skrattar ni ĺt allt.
och fast andra skrattar ĺt er sĺ lovar jag att skratta med.
er dom nya kungarna af stan.